Nu lider kursen mot sitt slut och så även den här bloggen.
Jag tänkte ta chansen att reflekterar lite grann över mitt lärande i den här kursen.
Innan kursens start ville jag få kunskaper men också strategier gällande barns
skrivutveckling och hur man på bästa sätt kan utveckla sitt skrivande.
Jag tycker verkligen att den här kursen har gett mig nya strategier men också
nya kunskaper gällande teorier om hur barns skrivutveckling ser ut.
Jag tycker att litteraturen har fångat viktiga delar som man behöver för att
kunna förstå barns skrivutveckling.
Något som känns lite tråkigt är att jag fortfarande känner mig osäker på vissa
delar som man kanske skulle känna sig mer säker på när den här kursen
slutat. Att analysera en elevtext är något som förväntas utav oss i
den sista enskilda uppgiften och det är dessvärre där jag känner mig osäker.
Jag känner mig osäker på alla delar som Josephson, Melin och Oliv tar upp
boken elevtext. Trots att jag läst boken ett antal
gånger så har jag svårt att ta in vad de skriver.
Jag vet att det är någonting som jag kommer att behöva jobba hårt med
och jag får inte ge upp, för jag vet att det kan vara ett väldigt användbart verktyg
vad gäller barns skrivutveckling.
Nu ska jag jobba vidare på den sista uppgiften som ska vara inne imorgon!
Ida
torsdag 2 oktober 2014
onsdag 1 oktober 2014
Den dubbla uppgiften Tvåspråkiga elever i skolans mellanår arbetar med förklarande genre i SO – Mariana Sellgren
Mariana Sellgren har skrivit en forskningsrapport om ett
arbete som sker i klassrummet där tvåspråkiga elever möter genrepedagogik.
I forskningsrapporten kunde man läsa om ett arbete där lärarna tog skrivandet
genom fyra steg.
Stegen handlade om att först läsa en text tillsammans i grupp sen
korrigera texten lite grann för att sedan prata om den.
Efter gruppdiskussion om texten skulle gruppen tillsammans skriva en
gemensam text om det valda ämnet.
Efter det placerades eleverna i smågrupp, där de fick skriva en
individuell text.
Något som jag fann intressant utifrån detta sätt att jobba
var att de elever som hade ett annat modersmål än svenska gynnades av att
arbeta genom dessa fyra steg. På så vis fick de chansen att anamma ämnesord
men också fråga de andra eleverna om sådant som de kanske funderade över
eller något som de upplevde komplicerat.
Skulle detta inte göras i smågrupper så skulle eleverna inte få
en sådan chans.
Mariana Sellgren tog verkligen upp en intressant strategi att använda sig utav.
Ida
arbete som sker i klassrummet där tvåspråkiga elever möter genrepedagogik.
I forskningsrapporten kunde man läsa om ett arbete där lärarna tog skrivandet
genom fyra steg.
Stegen handlade om att först läsa en text tillsammans i grupp sen
korrigera texten lite grann för att sedan prata om den.
Efter gruppdiskussion om texten skulle gruppen tillsammans skriva en
gemensam text om det valda ämnet.
Efter det placerades eleverna i smågrupp, där de fick skriva en
individuell text.
Något som jag fann intressant utifrån detta sätt att jobba
var att de elever som hade ett annat modersmål än svenska gynnades av att
arbeta genom dessa fyra steg. På så vis fick de chansen att anamma ämnesord
men också fråga de andra eleverna om sådant som de kanske funderade över
eller något som de upplevde komplicerat.
Skulle detta inte göras i smågrupper så skulle eleverna inte få
en sådan chans.
Mariana Sellgren tog verkligen upp en intressant strategi att använda sig utav.
Ida
Seminarium 5
Nu har vi haft kursens sista seminarium och något som kom upp som
intressant var betydelsen av ämnesintegrering vad gäller
skrivutveckling.
Ämnesintegrering kan vara fantastiskt när det väl fungerar men
efter diskussionerna så framkom det att det kan se ut lite olika
runt om på skolorna idag.
Lärarna säger att de arbetar ämnesintegrerat, men när de förklarar
hur de arbetar så finns tydliga brister.
Vad kan detta bero på?
Varför vill man påstå att man arbetar ämnesintegrerat utan
att behöva offra något?
Och varför finns svårigheten med att arbeta ämnesintegrerat egentligen?
Ida
intressant var betydelsen av ämnesintegrering vad gäller
skrivutveckling.
Ämnesintegrering kan vara fantastiskt när det väl fungerar men
efter diskussionerna så framkom det att det kan se ut lite olika
runt om på skolorna idag.
Lärarna säger att de arbetar ämnesintegrerat, men när de förklarar
hur de arbetar så finns tydliga brister.
Vad kan detta bero på?
Varför vill man påstå att man arbetar ämnesintegrerat utan
att behöva offra något?
Och varför finns svårigheten med att arbeta ämnesintegrerat egentligen?
Ida
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)